Syftet med studien var att identifiera inställningar till Vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi även uppmärksamma hur elever ställer sig till att det serveras Vegetarisk mat i skolan. Intresset väcktes efter att ha märkt problematik och stort motstånd kring Vegetarisk mat i olika skolor efter våra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om Vegetarisk mat och även hur många dagar i veckan som de skulle kunna tänkas äta Vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömål vid arbete med skolmåltider.Vi använde oss av en kvantitativ metod i form av enkäter som delades ut till 120 gymnasieelever på en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gällande inställningar visar att en majoritet av respondenterna är medvetna om vilken påverkan våra matval har på exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

Många faktorer påverkar den orala hälsan, däribland kosten. Idag finns många olika kosttyper samt livsstilar, och något som ökar i Sverige är den vegetariska kosthållningen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att kartlägga vilken inverkan vegetarisk kost har på den orala hälsan. Artiklarna som användes i denna litteraturstudie hämtades från databasen PubMed, och studiernas referenslistor granskades kritiskt. Det upptäcktes också artiklar genom referenslistgranskningen.

Det finns många som har en vegetarisk kost och det finns ett ökat allmänt intresse om det samtidigt som användandet av personlig tränare ökar. Syftet med denna uppsats var att ta reda på några personliga tränares kännedom om vegetarisk kost och hur de implementerar den då de har kunder med vegetarisk kost. Metoden som användes i denna studie var kvalitativa delvis strukturerade intervjuer med åtta olika licensierade personliga tränare. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Dialog via mail fördes med olika skolor som utbildar personliga tränare angående huruvida de lär ut om kost och om de hade någon speciell del om just vegetarisk kosthållning.

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång kock. Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare. Undervisning i Vegetarisk mat sker främst i storkök ? då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida Vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper.

Syftet var att belysa uppfattningar om Vegetarisk mat och intresse för fler vegetariska matval bland vuxna mellan 30-45 år i det enskilda hushållet under vardagar. Detta gjordes på uppdrag av ett livsmedelsföretag. Från livsmedelsföretagets sida fanns ett intresse i organisationen Meatless Monday och att själva utveckla en vegetarisk produkt eller receptfolder. Köttkonsumtionen bland svenskar ökar varje år vilket är en negativ utveckling vad gäller miljöpåverkan. Vegetarisk mat har även flera hälsofördelar.

Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.

Bakgrund Köttkonsumtionen i Sverige är idag rekordhög. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att minska köttkonsumtionen och med fördel äta mer vegetariskt. Detta för att rött kött och särskilt processat rött kött har visats öka risken att drabbas av olika typer av sjukdomar. Syfte Syftet var att undersöka attityder till köttintag och vegetarisk kost hos vuxna konsumenter samt i vilken utsträckning olika faktorer påverkade matvalet. Metod En webbaserad frekvensenkät användes och deltagarna rekryterades via?facebook.com?.

The purpose of our study was to establish whether the knowledge about vegetarian diet was enough among nurses in order to practise professional nursing. We made an empirical study based on a questionnaire. Twenty-one registered nurses answered the questionnaire that consisted of mostly open questions. The result showed that almost everyone experienced that they gave dietcounselling and many nurses mentioned that dietcounselling was important. The majority of the nurses thought that they had enough knowledge to be able in order to deliver a fundamental dietcounselling but nobody considered that they knew much about vegetarian diet..

Syfte: Vårt syfte är att beskriva och kartlägga hur konsumtionen av Vegetarisk mat har förändrats och identifiera vad som påverkat vårt förhållningssätt. Definition: När vi i denna uppsats använder begreppet Vegetarisk mat avser vi mat som inte innehåller fläsk-, nötkött och fågel. Metod: Vi har, i enlighet med abduktiv ansats, kombinerat tidigare teoretiska studier med vårt empiriska material. För att uppnå vårt syfte har vi gjort en mindre kvantitativ undersökning med producenter och restauranger samt en kvalitativ undersökning med konsumenter. Slutsats: Avsikten med vår uppsats var att studera följande:Beskriva och kartlägga hur konsumtionen av Vegetarisk mat förändrats.Detta har inte främst berott på att man är rädd för galna ko-sjukan, vilket vi trodde, utan den största anledning till ändrade kostvanor var etiska skäl och därefter kom hälsoskäl.

Vi äter allt för lite frukt, grönsaker och baljväxter samtidigt som konsumtionen av kött och charkprodukter ökat kraftigt de senaste decennierna. En större del vegetariska måltider bestående av mycket grönsaker och baljväxter skulle ha många positiva effekter på hälsan. Matens klimatpåverkan står för 25 % av de totala växthusgasutsläppen där kött är den största miljöboven, vilket även gör frågan aktuell ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Skolan utgören betydelsefull arena i det hälsopromotiva arbetet då matvanor läggs i tidig ålder. Syftet medexamensarbetet är att belysa faktorer som påverkar implementeringen av mer vegetariska luncher i grundskolan.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost.Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost.Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval.Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167).Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre..

The purpose of this study was to describe the possibility of implementing a lacto-ovo-vegetarian and organic diet in Eskilstuna municipality?s public preschool. Furthermore the purpose was to identify and describe the most important components involved in the implementation and their influence in the process.  The methods used were a survey based on a literature study. This study includes general information about meat production and consumption and also the use of pesticides in farming. It also brings up the environmental and health effects caused by the previously mentioned areas.

Denna rapport beskriver Johanna Hallqvists examensarbete om produktdesign och vegetarianism. Projektet har gått ut på att kombinera dessa ämnen och genom produktdesign som metod uppmuntra och underlätta för människor att äta och tillaga Vegetarisk mat. Detta för att köttindustrin har en negativ påverkan på miljön och för att djur behandlas illa. Projektet har innefattat en litteraturstudie och en enkätundersökning för att analysera varför kött inte bör ätas samt för att undersöka hur situationen ser ut i Sverige idag. Vidare har en designprocess genomförts genom bland annat skissning, brainstorming och modellbygge.

En stor del av varje individs klimatavtryck består av den mat vi konsumerar. Eftersom det serveras en stor mängd portioner varje dag runt om i landets skolor anser vi det intressant att studera hur pass klimatanpassad skolmaten är idag. Hur ser skolornas miljöarbete ut och finns det förbättrande åtgärder som kan genomföras på området? Vi har valt att fokusera vårt arbete på den serverade mängden kött och fisk på tre grundskolor, en kommunal och två privata, i Uppsala kommun liksom ursprunget hos dessa animalier. Intervjuer utfördes med ansvariga för upphandling och kostplanering på kommunen, skolkökspersonal samt elever.

Bönor har visats ha många hälsofrämjande egenskaper, bland annat en fördelaktig fördelning av makronutrienter och vatten, ett lågt kaloriinnehåll, låg fetthalt, långsamma kolhydrater och viktiga mineraler. Samtidigt vill Livsmedelsverket rekommendera en fyrdubbling av intaget av baljväxter hos det svenska folket. Genom att delvis ersätta animaliskt protein med protein från baljväxter menar Livsmedelsverket att intaget av mättat fett och överflödig energi kan minskas, och därmed minskar också risken att drabbas av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar.Syftet med studien är att undersöka vilken attityd en grupp grundskoleelever har till att äta baljväxter, med särskilt fokus på bönor och linser, och att studera hur mycket bönor och linser de äter i dagsläget. Studien vill även pröva ifall eleverna kan få en mer positiv attityd till bönor och linser om de exponeras för olika måltidstillbehör som är baserade på bönor under en tid.Enkäter delades ut före och efter experimentet för att mäta skillnader i attityd mot baljväxter bland skolungdomarna, med frågor om deras attityd till baljväxter samt Vegetarisk mat.Resultatet visade en positiv utveckling av attityden till baljväxter. Studiens sammanställda resultat påvisade en förbättrad attityd till baljväxter hos eleverna.